Nu finns en ny observationskarta där man kan se hur det blåst de senaste 24 timmarna. Man kan också se våghöjd, riktning och period från vågbojarna. Produkten hittas under "Observationer" och heter "Karta". Det kan ta ett 10 tal sekunder innan sidan laddat klart men efter det ska det gå snabbt. Vindrikningen visas med "meteorolog" pilar och styrkan står som siffra i m/s. Det blir också olika färger i den runda ringen beroende på hur mycket det blåser. Detta för att man snabbt ska få en bra översyn. Gränserna följer gränserna för svag, måttlig, frisk och hård o.s.v. Så grön färg blir det t.ex. om det blåser 8 m/s, nästa gräns kommer vid 13,8 m/s o.s.v.. Längst ner till höger kan du justera tiden med "slidern". Tar du den längst till höger får du den senaste tiden. Om ni kollar på en dator kan man använda piltangenterna för att ändra tiden, fast då måste man klicka på "slidern" först. Längst upp kan du se vilken tid det är som gäller. Observera att vågdatan inte syns i default-läge, man måste klicka på den längst upp till höger. Tänker att denna produkt kan ge en bra översyn när det börjar bli dags för surf. Det kan ju säkert vara nyttigt att se tillbaka hur det varit också. Hoppas ni gillar den!
Nu finns en ny observationssida där man kan se de senaste kust- och havsobservationerna. Sidan kan tyvärr inte ses i mobilen, men tittar man på lite större skärmar så finns den under fliken observationer. Överst ser man vågbojarna som visar de senaste observationerna av vågriktning, våghöjd och period. Klickar man till höger finns historik 12 timmar tillbaka. Datan visas i en tabell högst upp till höger och nedanför finns grafer. Nedanför datan för vågbojarna finns aktuell data för vindriktning och styrka. På samma sätt här kan man klicka på historik och se en tabell och grafer till höger.
I flera dagar har man sett att ett lågtryck kommer in västerifrån med kraftiga sydvindar. Prognoserna har varit konsekventa i flera dagar så nu återstår bara att packa in brädan i bilen och dra iväg. Bara för att kolla en sista gång stämmer man av lite med observationerna. Våghöjden ser bra ut på knolls grund men vad är det med perioden, bara 4.5 sekunder. Enligt prognosen skulle det ju vara runt 6-7 sekunder, vad har hänt?
Tydligen finns det flera sätt att räkna ut perioden på vågorna. Det man ser från SMHI kallas för Tz. Bojen registrerar antalet svängningar under 30 minuter. Detta görs sedan om till sekunder som på 30 minuter blir 1800 sekunder. Detta tal delas sedan med antalet svängningar och då får man perioden, Tz. Med detta mätsätt tar man alltså hänsyn till alla vågorna, även de mindre.
Det andra sättet som man kan använda för att räkna ut perioden kallas för Tp. Det räknas ut på samma sätt men här tar man bara hänsyn till de vågor med mest energi, dvs de största vågorna. Då får man en större period eftersom det är färre vågor som kommer registreras. Det är denna metod som mer representeras när man tittar på perioden i modellerna. Fast jag är osäker på om det gör det i alla prognoser. Någon som sett någon modell med generellt mycket lägre period?
Ungefär så här kan det skilja, se tabellen nedan!
Hursomhelst så även om man vant sig att knolls alltid har lägre period så kan man ju vänja sig. Nu får vi hoppas på något riktigt lågtryck som kan ge vågor med fina bra vågor med lite kraft i.
En mäktig tromb sågs under söndagen dra in utanför Hallandskusten och fångades på film. På filmen ser man hur snabeln virar sig ner mot vattnet som piskas upp i luften av den kraftiga vinden. Tromben liknar de man kan se i USA, men denna är över hav och även utan kossor som flyger i luften. Samtidigt ser man hur vågorna rullar in lite närmre kusten. Svårt att avgöra hur stora vågorna är på sådant långt avstånd, men sannolikt är de relativt stora.
Hur stora vågor tromber kan ge är kanske ingenting man brukar gå och fundera på. De är såpass ovanliga i Sverige och man uppskattar att det bildas ungefär 10 stycken per år. Nästan alla tromber ses under sommaren och några få även på hösten och de flesta är över hav.
Tromberna bildas ur bymoln, eller cumulonimbusmoln som de så vackert heter på meteorologspråk. Det är de vertikala vindarna under dessa moln som kan skapa virveln. I virveln sjunker trycket och då sjunker temperaturen, precis enligt allmänna gaslagen som ni alla säkert kommer ihåg från fysiken i skolan. Att temperaturen sjunker inne i virveln gör att den blir synlig när vattenånga kondenserar till moln.
Trombernas kraft kan inte jämföras med tromberna i USA, men i Sverige kan vinden ändå komma upp till runt 75 m/s. Tänk er vad den energin i vinden, som kan jämföras med dubbel orkan, kan skapa för vågor. Surfa dubbel-gubbe med en period på 20 sekunder i Sverige och få Bali vibes? Även om jag inte föredrar så stora vågor så skulle det kunna bli så om tromberna låg stilla och matade på med 75 m/s.
Tyvärr så rör tromberna på sig och den starka vinden berör en mycket liten yta. När tromben drar vidare till nästa yta hinner den inte bygga upp vågorna. Ytan som tromben påverkar är maximalt 100 meter i diameter. Ett annat problem är att tromberna i Sverige dör ut snabbt. Så även om det är en enorm kraft i tromberna så är det inte troligt att de skulle kunna ge några långvariga bra vågor. Kanske ska be ryssarna om råd och fråga hur man får tromberna att ligga kvar på samma ställe under en längre tid, de gillar ju i alla fall att påverka vädret.
På filmen ovan ser det ut att vara höga vågor, är det inte tromben som skapat dessa vågor? Jag kan inte veta det med säkerhet, men det är mer troligt att det är den västliga vinden som legat på med 10 m/s under en tid som skapar vågorna. Tromben har dock säkert ett finger med i spelet på något sätt, frågan är bara hur. Någon som har några erfarenheter?
För att få surf i Sverige eller Skandinavien krävs att man håller koll på prognoserna. Utomlands är det lättare och det räcker med att kolla magicseaweed eller någon motsvarande. Befinner man sig till exempel i Biarritz eller på Bali skapas vågorna av ett eller flera lågtryck långt ute till havs. Det blir därför en fördröjning innan man ser en effekt av vinden från lågtrycken där ute och vågorna som rullar in längs kusterna. I Sverige har vi inget stort hav, här är det vindarna som direkt styr om det blir surf eller inte. Tajmingen blir viktig, för så fort det slutar blåsa dröjer det inte lång tid tills vågorna dör ut.
Som tur är, är vindprognoser de prognoser som brukar stämma absolut bäst. Hur vinden sedan skapar vågor är relativt enkel fysik. Prognoser på molnighet och nederbörd är minst tillförlitliga. Om man jämför med en molnighetsprognos så borde vågprognosen stämma betydligt bättre. Givetvis blir det inte alltid rätt, men vind- och vågprognoserna brukar stämma bra åtminstone på kort sikt.
På längre sikt stämmer prognoserna sämre. Hur långt fram kan man egentligen titta för att det ska vara tillförlitligt? Det beror på dels vad det är för väderläge, dels på hur prognoserna ändras från dag till dag. Har du någon gång blivit sjukt peppad när du sett att det kommer in ett maffigt lågtryck på lördag? Du är så stokad att det äntligen kan bära av! Du försöker styra om allt som händer på lördagen, kanske en dejt eller möjligen middagen hos svärföräldrarna. Dagen efter kollar du in prognosen igen men då har den typiskt nog plötsligt ändrats. Nu ser det knappt ut att vara vågor på lördag och lågtrycket har hoppat över till söndagen istället. Alla aktiveteter som skjutits upp till söndagen måste nu flyttas tillbaka till lördag. Eller hur gör man, väntar och avvaktar lite till och hoppas att lågtrycket hoppar tillbaka till lördag igen?
Om man konsekvent ser att det blir surf på lördag och det inte ändras från dag till dag, då är prognosen något säkrare. Om det hela tiden hoppar fram och tillbaka är prognosen inte lika säker. Det finns olika faktorer som gör en prognos osäker, och det här är en viktig faktor.
Vågprognoser över Sverige brukar i regel inte sträcka sig mer än några dagar fram i tiden. Eftersom vågorna är starkt sammankopplade med vinden här i Sverige så kan man titta på vindprognosen i stället. De vanliga väderprognoserna sträcker sig ofta 10 dagar framåt. Dessa brukar meteorologerna kalla för deterministiska prognoser. Här räknas vädret fram med fysikaliska ekvationer och man får fram hur vädret blir i form av olika parametrar. Vinden är en av dessa parametrar. Ser man prognoser som sträcker sig ännu längre fram så har man oftast använt en annan metod som kallas för ensembleprognoser. Dessa är kanske inte så vanliga att man ser på olika vädersajter, men meteorologer brukar använda sig av dem när de ska se hur vädret blir efter 7-10 dygn. Fördelen med ensembleprognoser är att man också får fram ett mått på sannolikheten att de stämmer, vilket kanske också är nödvändigt när man tittar så långt fram.
På bilden nedan ser vi en ensembleprognos för 30 juni, drygt 10 dagar framåt i tiden. De vita linjerna motsvarar ett visst tryck. Ju tätare mellan linjerna desto mer blåser det och vindriktningen följer linjerna. På bilden ser vi att det är tätt med linjer väster om Irland. Den vinden borde skapa vågor som drar vidare västerut mot Frankrike.
Hur kan man använda sig av dessa långtidsprognoser? Är det ens lönt att titta på dem? Det beror på hur man använder dem. Det går tyvärr inte att avgöra om det blir surf 10 dagar framåt. Däremot kan man använda sig av långgtidsprognoserna för att se om det kommer att röra sig mycket lågtryck in mot Skandinavien vilket då kan innebära en chans till surf. Ser man något som är tydligt, t.ex. ett djupt lågtryck över Skandinavien som dag för dag ligger kvar, då ökar chansen att prognosen stämmer. På samma sätt skulle en långtidsprognos med ett stort högtryck över Atlanten och inget tydligt lågtryck kunna tala för att det inte blir surf. I det fallet kanske man för en gångs skull skulle ta det där extra avbeställningsskyddet på resan till Biarritz eller Portugal. Så nej - man kan inte lita blint på långtidsprognoser. Men man man kan använda dem som vägledning för att fatta bättre beslut och öka sina chanser att få till fler grymma surfsessions.
Nu är det vår. Dagarna blir längre vilket också öppnar upp för mer surf.
Du sitter på jobbet och telefonen börjar gå varm. Kompisarna ringer och alla har en teori om när det kommer vara som bäst surf. Själv funderar du på hur du ska lyckas smita iväg tidigare från jobbet. Kan jag jobba på snabbt och försöka komma iväg till kl 16, och hur kommer det då vara med köerna? När går solen ner egentligen, hinner jag åka och surfa?
Nu är den tiden snart förbi. Solen går ner senare och senare för varje dag, samtidigt som den också går upp tidigare. Möjligheterna för surf ökar. Däremot är ju våren inte direkt känd för den bästa surfsäsongen här i Sverige. Lågtrycken dundrar inte direkt in på våren. Varför är det så egentligen? Varför är det alltid bäst på hösten och vintern?
På hösten börjar den kalla polarluften att bildas vilket skapar större skillnader i temperatur mellan norr och söder. T.ex. kan det vara stor skillnad mellan Island och södra England. Temperaturskillnaden skapar jetvindar, som är vindar på hög höjd som kan färdas i en hastighet på 60-70 m/s. Indirekt hjälper jetvindarna oss surfare genom att skapa lågtryck. Lågtrycken bildas ute på Atlanten och drar sedan österut och kan ge oss vindar som skapar vågor.
På våren och även på sommaren har vi generellt inte lika stor skillnad i temperatur mellan norr och söder. Jetströmmarna blir inte lika kraftiga och lågtrycken blir färre och inte lika kraftiga. En annan anledning till att lågtrycken inte blir så kraftiga är att vattnet är kallt. När väl lågtrycken bildats över Atlanten kan de växa sig starkare om vattnet är relativt varmt, vilket gör att de dels kan bli ännu djupare och då också större chans att överleva när de transporteras in över land. Fast på våren så kan alltså lågtrycken istället försvagas av det kalla vattnet.
Ett annat problem med det relativt kalla vattnet är att vinden inte alltid blåser hela vägen ner mot vattenytan. Det kan då blåsa en hel del högre upp, runt 10 meter över havet där vinden mäts. Det kalla vattnet kyler av luften ovanför och kan ligga som ett lock som skiljer den varmare luften över som är i rörelse. Kall luft är tyngre än varm luft och vill bara ligga kvar där när luften ovanför har satts i rörelse.
De här fenomenen kan förklara varför man ibland åker på en felprognos. Enligt mätvärderna ser det ut att kunna bli magiskt och du är full av förväntan när du sitter där i bilen på väg ut med färdigvaxad bräda. När du springer ner för att kolla vågorna är det något som inte stämmer. Var är det där ljudet av vågorna som bryter? Du kommer fram och ser ett näst intill platt hav. Är det sant? Allt som såg så bra ut. Bomkörningar är aldrig kul, men ibland nödvändiga för att lära sig mer.
Hur som helst, kommer det bara ett tillräckligt djupt lågtryck så kommer det bli vågor. När det kommer är det bara att vara beredd och chansen att få scora kommer vara hög med alla ljusa kvällar och tidiga morgnar. Happy scoring!